Hjärtklappning

Vad är hjärtklappning?
Hjärtat är en muskel som arbetar hela tiden, dygnet runt. Oftast tänker man inte ens på det, precis som att man inte behöver tänka på att man andas. Men ibland kan det kännas som att hjärtat inte längre slår i takt vilket kan upplevas som både störande och obehagligt. Hjärtklappning innebär alltså att hjärtat slår fler slag än normalt, slår extra hårt eller att det rusar. I vanliga fall slår hjärtat mellan 50 till 100 slag i minuten hos en vuxen människa, vilket blir runt 100 000 slag under ett dygn. Vid hjärtklappning eller rusning kan det bli betydligt fler.

Varför får man hjärtklappning?
Rent fysiologiskt beror hjärtklappning i form av extraslag att hjärtat helt enkelt hoppar över ett slag. Det gör att nästa hjärtslag kommer tätt inpå extraslaget vilket gör att det blir en lite längre paus till nästa slag. Under den tiden fylls hjärtat med lite mer blod än vanligt och nästa hjärtslag känns därför mer.
Vid hjärtklappning då hjärtat rusar slår det fler slag än vanligt.

Den vanligaste anledningen till att man får hjärtklappning är stress, ångest och
panikattacker. Även förmaksflimmer är en vanlig orsak till att hjärtats rytm kommer i otakt. Det kan också orsakas av andra problem så som hjärtflimmer, feber, blodbrist och hormonella rubbningar bland annat. För kvinnor som närmar sig klimakteriet är det inte helt ovanligt att drabbas av hjärtklappning.

Vad kan man göra åt hjärtklappning?
Om man regelbundet drabbas av hjärtklappning är det viktigt att fundera över vid vilka tillfällen det uppstår. Till exempel kan man föra en hälsodagbok där man skriver upp hur man mått under dagen och om man känt av hjärtklappning. Förhoppningsvis leder detta till att man ser mönster i när det uppstår. Saker som kan bidra till att man får hjärtklappning är rökning, koffein och alkohol. Stress och dålig sömn är också två vanliga bidragande orsaker.

När ska man söka vård?
Det är vanligt med hjärtklappning och något som de flesta upplever några gånger i livet. Ofta vet man vad det beror på, då man till exempel kan få det om man är nervös, har ångest eller är stressad. Men om man inte kan hitta någon orsak till hjärtklappningen och den håller i sig bör man söka vård för det. Drabbas man av hjärtklappning plötsligt och utan anledning samtidigt som man blir andfådd eller får tryck över bröstet ska man söka vård akut, antingen på en vårdcentral eller på en akutmottagning.

Hur utreder man hjärtklappning?
Hjärtklappning som inte är av akut karaktär kan utredas på vårdcentral. Detta görs vanligtvis genom att man bokar en tid hos läkare och beskriver sina symptom. En läkare och eller en sjuksköterska kommer då att ta en så kallad anamnes, vilket innebär att man helt enkelt får berätta om sina besvär och hur länge man har haft dem. Läkarens uppgift är att försöka hitta en orsak till ens besvär och hjälpa en att eventuellt hitta en koppling till hur och när besvären uppstår. Kanske uppstår besvären vid en speciell tidpunkt på dagen eller i samband med träning.

Därefter får man lägga sig på en brits och slappna av för att komma ned i vilopuls medan läkaren mäter ens puls och blodtryck. Undersökningen följs därefter av en sjuksköterska genomför en EKG-mätning, som är ett verktyg som används för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. Detta görs genom att cirka tio elektroder fästs på bröstkorgen, fotlederna och på handlederna. Om man har hår på bröstkorgen kan detta behöva rakas bort och i vissa fall använder man även ett milt sandpapper på huden för att få elektroderna att fästa ordentligt. Det gör inte ont men det kan svida lite efteråt. Innan en EKG-undersökning är det också viktigt att man inte använder någon form av hudkräm eftersom det får elektroderna att fästa sämre.

Under tiden som mätningen pågår ska man ligga så stilla som man bara kan och försöka slappna av för att mätningen ska bli så korrekt som möjligt. Undersökningen går snabbt och tar sällan mer än tio minuter. Resultatet skrivs ut direkt på ett papper som läkaren tolkar. Det är inte alltid som ens hjärtklappning fångas upp under de tio minuter som mätningen pågår. Därför behöver man vanligtvis komplettera med en långtidsmätning som innebär att man får elektroder och en sorts bandspelare fäst på sig under ett dygn. På så vis blir det lättare att fånga upp hjärtklappningen och få en mer rättvisande bild av problemet.

Vanligtvis görs långtidsmätningen i samband med att man även får göra ett arbetsprov. Arbetsprovet innebär att man får cykla på en testcykel med elektroder på medan man mäter hur hjärtat arbetar under ansträngning.
Den här långtidsmätningen brukar dock inte göras i samband med undersökningen på vårdcentral eftersom man behöver bli remitterad till en särskild hjärtmottagning där de är specialiserade på sådant. Ibland behöver man även göra ett ultraljud på hjärtat för att se så allt ser ut som det ska.

Vid undersökningen på vårdcentralen tas även blodprover för att utesluta att det är en sjukdom som ligger bakom ens besvär. Ibland kan hjärtklappningen till exempel bero på järnbrist, vilket visar sig om man tar blodprover.

Genomförande av arbets-EKG
Ett arbets-EKG är som det låter en metod för att undersöka hur hjärtat arbetar under ansträngning. Man mäter även blodets cirkulation och hur lungorna och musklerna arbetar medan man utövar en fysisk aktivitet. Undersökningens syfte är att kontrollera så att hjärtat får nog med syretillförsel samt om det uppstår några problem under ansträngningen.
Innan undersökningen behöver man inte göra några särskilda förberedelser. Däremot är det bra om man går dit i träningskläder eftersom man kommer att svettas en hel del. Man bör också ha med sig ombyte eftersom man får möjlighet att duscha efter cyklingen. Om man dessutom ska få göra en långtidsmätning med bandspelare efteråt är det extra viktigt att ha förberett sig på detta genom att ta med ombyte. Detta eftersom det inte är tillåtet att duscha när man har bandspelaren på sig.

Arbetsprovet börjar med att man får ta av sig på överkroppen och lägga sig på en brits där en sjuksköterska kommer att sätta på elektroder på kroppen. De kommer även att ta blodtryck och ställa frågor om ens besvär och gå igenom hur provet kommer att gå till. Man får också väga och mäta sig för att de ska kunna ställa in rätt motstånd på cykeln.

Under tiden som man cyklar kommer man att ha en pulsmätare på handleden och en blodtrycksmätare på armen. Varannan minut kommer blodtrycket att mätas och man får svara på frågor om hur ansträngande det är på en skala. Cyklingen varar i ca tio minuter eller tills man får bryta på grund av ansträngning. Meningen är att man ska ta ut sig rejält och cykeln är inställd på ett motstånd som motsvarar att konstant cykla i en uppförsbacke. En sjuksköterska finns på plats hela tiden och om man skulle bli dålig eller får för starka besvär får man avbryta direkt.
Efter cyklingen får man återigen lägga sig på en brits för att komma ned i puls igen innan man är färdig och kan duscha. Totalt sett brukar inte arbetsprovet ta mer än en timme. Ofta kan läkaren ge besked direkt om det sett bra ut eller om de sett något avvikande. Annars skickas svaret till läkaren som remitterat en till undersökningen.

Mäta hjärtats rytm med långtids-EKG
För att kunna upptäcka när hjärtklappningen uppstår behöver man mäta med ett långtids-EKG. Hur länge den mätningen pågår varierar men det är vanligt att man mäter i mellan ett till fyra dygn.

Ett långtids-EKG inleds med ett besök på hjärtmottagningen dit man blir remitterad. Inga särskilda förberedelser behövs men det är bra om man inte har smörjt in sig med hudkräm eller är alltför svettig när elektroderna ska fästas. Man får ca fem elektroder fästa på bröstkorgen. Dessa kopplas sedan med sladdar till en liten bandspelare som mäter ens EKG. För att detta ska sitta på plats ordentligt får man på sig en sorts nätbrynja som man ska ha på sig under hela tiden som mätningen pågår. Under de här dagarna får man inte duscha och man bör därför inte träna hårt så att man svettas mycket heller. Annars kan man i stort sett leva som vanligt.

Man får dessutom med sig ett papper där man fyller i en sorts dagbok över vad man har gjort och vid vilken tidpunkt. Detta gör att det blir lättare för läkaren som ska läsa av resultatet att se vad som föranlett en pulshöjning till exempel.
Efter att mätningen är klar kan man själv ta av sig utrustningen. Elektroderna kan slängas medan sladdar och bandspelare ska lämnas tillbaka. Om man bor långt ifrån sjukhuset kan man vanligtvis lämna in denna på sin närmaste vårdcentral.

Så behandlas hjärtklappning
Först när alla undersökningar är genomförda: blodtryck, blodprover, arbets-EKG, långtids-EKG, ultraljud och så vidare, kan man sätta en diagnos och gå vidare med en eventuell behandling för hjärtklappningen. Vilken typ av behandling man behöver beror helt på vilka problem man har och vilken omfattning det är på dem. Allra vanligast är att man behöver lära sig att hantera stress, vilket sällan kräver medicinering men kan vara nog så svårt för den som lider av det. I andra fall kan man behöva medicinering som saktar ned eller stabiliserar hjärtats rytm.

Har man problem med hjärtklappning av det allvarligare slaget kan man behöva opereras eller få en pacemaker insatt. En pacemaker är en sorts apparat som ser till så att hjärtat slår i en normal takt.

Även förmaksflimmer är en vanlig anledning till hjärtklappning. Förmaksflimmer är en sjukdom som framförallt drabbar äldre personer och är ofta relaterade till andra sjukdomar. Flimmer kommer ofta som i attacker och kan vara svåra att förutse, då de ibland kan dröja flera år innan det kommer igen. Därför behandlar man inte alltid med läkemedel, såvida man inte har problem med flimmer flera gånger i veckan. Förmaksflimmer kan ibland bli bättre genom att man drar ned på fett i kosten, börjar stressa mindre och undviker alkohol, koffein och tobak.

Om problemen är stressrelaterade eller är kopplade till en livsstil kan man behöva göra en del förändringar. Till exempel kanske man behöver sluta röka eller sluta med alkohol.

Att komma till rätta med stressrelaterad hjärtklappning kan vara svårt eftersom det inte finns en exakt behandling för det. Det kan även vara ett symptom på utbrändhet om hjärtklappningen uppstår i samband med andra problem. Om man dessutom oroar sig för hjärtklappningen och blir stressad på grund av den kan det bli en ond spiral. Då kan det vara bra att lära sig olika tekniker för avslappning, så som andningsövningar, meditation och yoga. I vissa fall kan det även bli aktuellt med en sjukskrivning till dess att man återhämtat sig.

Under tiden hjärtklappningen pågår kan man också försöka lugna ned hjärtat genom att göra en tryckutjämning på samma sätt som man gör när man fått lock för öronen, genom att hålla för näsan, stänga munnen och försöka andas ut. Man kan också trycka med fingrarna mot pulsen man känner på halsen. Där sitter nämligen nervimpulser och om man trycker försiktigt på dem saktar hjärtklappningen ned. Ibland hjälper det också att dricka ett glas med kallt vatten eller att spola handlederna i kallt vatten.
Det är också viktigt att man under tiden andas lugnt och försöker att inte stressa upp sig, vilket bara gör det värre. Ibland kan man uppleva domningar i händer och armar till exempel och det beror oftast på att man hyperventilerar så att syresättningen påverkas. Om man gör detta kan man ta till det klassiska knepet att andas i en påse för att lugna ned andningen.

Ifall ens hjärtklappning beror på ångest eller panikattacker kan man behöva hjälp från en psykolog eller terapeut. Där får man lära sig hur man ska hantera sina besvär och ibland behövs även medicinering för detta. Det är också viktigt att man kommer ihåg att hjärtklappning på grund av ångest inte är farlig. Om man vet om detta är det enklare att slappna av och inte oroa sig. Ångesten går dessutom över snabbare när man väl lugnat ned sig.

Om du någon gång funderat på att fasta så har du en massa nyttig information på vår sida fasta.se

När man är gravid kan man få känslan av att hjärtat slår lite fortare men är oftast normalt, är man tveksam uppsök läkare

hjärtklappning